Vad vill jag?

Känner du att du har kommit igen helt efter sjukskrivingen? Den frågan får jag då och då fortfarande av dels omtänksamma, dels förundrade personer som jag möter. Många undrar eftersom de känner någon som inte har gjort det, trots lång sjukskrivning, som de säger. Visst kan även jag undra varför jag kan svara ett högt och klart "JA" på den frågan utan vidare, och det är därför som jag skriver här. Jag kanske kan ge dig något tips från min erfarenhet och hur jag gjorde.

Vi ska hålla i minnet att utmattningsdepression/utbrändhet egentligen är ett samlingsnamn, som jag ser det i iallafall, för något som drabbar olika personer lite olika just därför att vi är olika personer, inte enbart till det yttre. Om man har tur så får man hjälp att komma igen från någon expert på området. Om jag dock tar mig själv (och de personer runtomkring som jag har talat med och hört talas om) som exempel, så finns ingen hjälp att få. Själv är man ofta så illa däran att man inte kan hjälpa sig själv. Har man inte heller någon egen motor så kan man bli fast och till och med tro att "det är så här det ska vara nu".

Jag själv, gick till botten som en sten men så snart som jag hade tillräckligt med kraft att orka ta initiativ så började jag fundera över hur jag ville ha det framöver. Vad kunde jag göra själv för att förändra läget? Min egen motor började arbeta. Att jag utarbetade en plan såg jag inte riktigt då så klart, men nu kan jag det. Jag tror att en plan är bra att ha för att inte fastna i något som kanske inte helt kan bli som förr. Men det kan bli bättre än det är nu!

Att jobba med mig själv och mina egna tankar var väldigt viktigt. Att inte ge upp var för mig ett starkt mantra! För på vägen från då till nu så är det så många situationer som gör att man vill ge upp för att det är ett steg framåt och två, ibland tre steg bakåt.

Att även prata med min egen kropp, hur konstigt det än låter när den reagerar helt fel som jag skrev om i  Jag verkligen ogillar att vara begränsad, har varit bra. Efter många samtal så började den att reagera mer som jag ville. Låter det som humbug? Nej, det är dagens sanning. Du kan styra din kropp och knopp mer än du anar! Nu mera sänker inte ett adrenalin påslag min kropp utan ger mig en kick.

Till dig som läser här och undra hur du ska börja så ger jag dig dessa råd att starta upp med.

-Fundera över hur just du vill ha det framöver. Vill du att livet ska se ut så här? Fundera, skriv, gör en mindmap. Ställ frågor till dig själv som till exempel - Vad vill jag? Varför? Hur ska jag gå vidare?

·Att få igång kroppen är väldigt bra! Hur vill du börja?

·Kom ihåg att acceptera att det kanske tar ett tag innan du märker att något händer, men

·bestäm dig för på vilka dagar och vilken tid på dagen som du ska lägga din träning och gör det då. Vår knopp är ofta negativ och försöker få oss att vilja göra något annat. Lyssna inte på den tanken – Gör det du har bestämt!

·För mig var morgonen den bästa tiden att starta upp med mina promenader som sedan blev stavgång. Detta gjorde att hela dagen blev så mycket bättre även om jag alldeles i början gick direkt hem och la mig efteråt. Men jag var supernöjd med mig själv!

·Ta på dig kläder som du enbart använder när du ska träna. Ett intressant perspektiv är att i början blev åtminstone inte jag så svettig att träningskläder behövdes av den anledningen. Men mentalt är det bra att befästa den nya rutinen med att ta på och av träningskläder – Jag tränar!

-Sist men inte minst Ha roligt!

Pianotrappan–Rolighetsteorin

Ja det var allt för idag. Funderar du på något eller, jag kanske har varit otydlig i något, fråga gärna!

Ha en fin dag!